Det har inte varit någon glad emelie de senaste dagarna .
Mitt tid här har inte blivit ens i närheten av det jag tänkt mej,
både på gott och ont.
Just nu är det ganska mkt ont.
Jag önskar jag inte var så känslig som jag är,
jag ösnkar jag inte brydde mej så mkt som jag gör,
jag ösnkar jag inte tog åt mej av allt som jag gör,
jag önskar jag kunde lära mej lita på folk,
Det hade varit lättare att bara blunda å förstätta.
men jag kan inte.
Jag vet inte heller riktigt vad jag gör för fel.

jag är trött på detta, jävligt trött . Men jag vill inte hem, älskar livet här.
Men jag gillar ärlighet, öppenhet. men alla är tysta, alla viskar bakom ryggen.

Men skit samma, jag har lärt mej att ta mej igenom det mesta.
Är iaf jävligt glad att jag har Ryan, <3 min överlevare just nu.
även om han också gör mej ledsen, för han gör min framtid svår och oplanerad.